Såå svag för för bullar

Bullar är väl helt fantstiskt gott?! Stora saftiga med mycket smör och kittligt pärlsocker. Bullar är en nostalgitripp tillbaka till solvarma sandstränder (med sand som extra krydda), farmors kök med iskall rabarbersaft och så den där gången man försökte sig på att baka själv...oj, oj om mina bullar blev gigantiska. Lärde mig den 'hårda' vägen att de faktiskt jäser =O) Sedan dess har min bakteknik förbättrats.

Har alltid svårt att bestämma mig för vilken typ av bulle som är godast; den klassiska stolta kanelbullen, den lite uppkäftigare kardemummabullen, den barnsliga vaniljbullen (föråt mig när jag var 13). blåbärsbullen, pistagebullen eller den vackert gula saffransbullen? Beror ju visserligen på vem som bakar och kanske framförallt - hur mkt smör finns i degen? Idag åt jag en riktigt smörig kardemummabulle från Vallentunas Stenugnsbageri (tydligen samma ägare som till Valhallabageriet - var ju tvungen att fråga).  Ingen trist torr skorpa som många bagerier får till det utan med en känsla av hembakat. Det var mums så det förslår! Dock bör en viss varning utfärdas; svåååårt att hålla sig allert och vaken.... Den tynger men det var det värt!